Det är inte alltid lätt att vara fomo-drabbad svensk filmfantast.

För det första det här med att behöva vänta på att filmen ska komma till Sverige, samtidigt som det regionsfria nätet svämmar över av kommenterar från och med världspremiären. Filmbolagen har förvisso blivit bättre på att korta premiäravståndet länder emellan, i alla fall när det gäller förväntade publiksuccéer, men bara några veckor kan ändå upplevas som en störande evighet.

Om filmen över huvud taget kommer till Sverige alltså!

Det här är inte bara ett irritationsmoment för luttrade cineaster, som med näsorna djupt i Berlins, Cannes och Locarnos festivalprogram rutinerat undslipper trånfulla suckar (“Aldrig att Apichatpongs senaste kritikerhyllade mästerverk får premiär i den filmkulturella no go-zonen Sverige…”), utan stundom även för mer samhällsanpassade filmkonsumenter.

Det finns ju bara plats för en handfull nya filmer på repertoaren varje vecka. På ett år blir det förvisso flera hundra biopremiärer och de allra flesta om- eller uppskrivna filmer som lämnar USA eller kanske England (filmländer som samhällsanpassade filmkonsumenter bryr sig om) landar förr eller senare på svenska biografer.

Men det finns undantag som bekräftar regeln och exempel på när Hollywoods mäktiga marknadsföringsmaskin inte harmonierar helt hundra med hajpen bland vanligt folk.

Distributören Universal fick tidigare i år utstå kritik för att Alex Garlands Ex machina snuvades på svensk biopremiär, trots hemmahoppet Alicia Vikander i rollen som förförisk robot. Men kanske hade beslutet något att göra med att det förra haussade relationsdramat med artificiell intelligens, Spike Jonze-besvikelsen Her, bara lockade 14 000 biobesökare i Sverige?

Nu har samma distributör hamnat i blåsväder efter den starka premiärhelgen för Straight outta Compton i USA. Filmen om de uttrycksfulla polishatarna i hiphopgruppen N.W.A har nämligen inget svenskt premiärdatum – ett faktum som inte blir mindre obegripligt av att Universal redan har spikat den 29 januari för en annan Ice Cube-film: Ride along 2! (En uppföljare till en actionkomedi som inte ens fick svensk biopremiär.)

Det är inte alltid lätt att förstå sig på beslutsgångarna mellan Hollywoodstudiorna och deras svenska filialer. Enligt SF, som också fått sig en släng av sleven, har distributören inte inkommit med någon förfrågan om att visa filmen på deras biografer. Enligt svenska Universal har man varken ratat eller jakat Straight outta Compton.

Att det är en film som väcker gehör i USA år 2015 har i alla fall stått klart. Inte undra på – filmen skildrar bland annat kravallerna i Los Angeles år 1992, som leder tankarna till dagens polisvåld och protester i den amerikanska staden Ferguson.

Straight outta Compton är vad man skulle kunna kalla en väntat överraskande kassasuccé. Det är med andra ord en framgång som inte borde ta Hollywoods spågubbar på sängen, men å andra sidan är inte deras kalkylprogram direkt optimerade för blockbusters som utgår från svarta amerikaners sociala verklighet. Eller som CNN förvånat rapporterade: “Hiphop-film had long lines, no violence”.

Hiphopfilmen spelade istället in tre gånger så mycket som tidernas mest framgångsrika musikaliska biopic, Johnny Cash-filmen Walk the line, gjorde under sin premiärhelg.

Pengar ljuger inte. Det tyder på att vi kommer att få se filmen på bio i Sverige. Även om vi måste ge oss till tåls ett tag.

Under tiden jag lider med alla som väntar på något gott kan jag i alla fall passa på att rekommendera regissören F. Gary Garys tidigare film Set it off från 1996. Den har trots allt en del beröringspunkter med Straight outta Compton. Inte bara för att den behandlar polisbrutalitet mot afroamerikaner – N.W.A-medlemmen Dr. Dre gör dessutom en av sina få filmroller som vapenlangaren Black Sam.

Uppdatering 2015-08-20:
Nu står det klart att filmen får svensk biopremiär 11 september.