Systrarna (Hirokazu Kore-eda, 2015)
Systrarna (Hirokazu Kore-eda, 2015)

Årsbästakalendern är vår nedräkning av 2016 års 24 bästa biopremiärer. 

För varje ny film stärks länken mellan Hirokazu Kore-eda och Yasujiro Ozu. Bildspråken skiljer sig åt (om man nu ens kan tala om ett utpräglad bildspråk i Kore-edas fall), men båda är experter på att skärskåda familj och förgänglighet. Men där Ozu i sina mest berömda verk – exempelvis Sent om vårenEarly summerFöräldrarna och En eftermiddag om hösten – fångar hur världen förändras runt den åldrade patriarken, går Kore-eda steget längre i Systrarna och börjar med pappans begravning. I samband med denna får tre systrar reda på att de har en yngre halvsyster, ett överraskande besked som väcker liv i såriga minnen och känslor.

Bilder dröjer kvar, fina ögonblick växer långsamt fram och istället för att kväva eller magiskt hela all underliggande sorg tillåts den andas i kontrollerad takt. Som helhet får Systrarna mig aldrig att gå sönder lika mycket som Barnen som inte fannsStill walking eller Sådan far, sådan son, men filmen fyller en naturlig del av Kore-eda konstnärliga projekt. Jag behöver hans hjärtskärande vackra familjeterapier.

2016 års bästa biofilmer:
20. Systrarna (Hirokazu Kore-eda, Japan)
21. Hotellet (Kristian Petri, Sverige)
22. A bigger splash (Luca Guadagnino, Italien)
23. Heart of a dog (Laurie Anderson, USA)
24. Djungelboken (Jon Favreau, USA)