Utmärkta Notebook fortsätter sin soundtrackmixserie med musik av bland andra Michel Legrand, Bernard Herrmann och John Barry. Samt Francois De Roubaix från Jean-Pierre Melvilles Samuraj killer (bilden).

Sight & sound presenterade sin decenniala filmhistoriska topplista i veckan. Det blev inte sjätte raka för Citizen Kane, utan den puttades ned från tronen av Hitchcocks Studie i brott:

1. Studie i brott (Hitchcock)
2. Citizen Kane (Welles)
3. Föräldrarna (Ozu)
4. Spelets regler (Renoir)
5. Soluppgång (Murnau)
6. År 2001 – ett rymdäventyr (Kubrick)
7. Förföljaren (Ford)
8. Mannen med filmkameran (Vertov)
9. En kvinnas martyrium (Dreyer)
10. 8½ (Fellini)

Bergmans Persona hamnade på plats 17, Chaplin försvann från toppen, hela topp 50 finns här. Listan har förstås väckt en hel del cineastiska reaktioner. Varför saknas filmer efter 1968 helt i toppskiktet? Var finns alla komedier?

Melissa Silverstein på Women and Hollywood har tagit fasta på att bara en enda film på topp 50 har en kvinna som regissör – Jeanne Dielman av Chantal Akerman – och gjort en sammanställning av toppfilmer regisserade av kvinnor.

Vi på FLM vill såklart inte vara sämre. Världens bästa filmer regisserade av kvinnor, here goes:

1. Cleo från 5 till 7 (Varda)
2. Le camion (Duras)
3. Je, tu, il, elle (Akerman)
4. Beau travail (Denis)
5. Fish tank (Arnold)
6. Tusenskönorna (Chytilová)
7. Älskande par (Zetterling)
8. At land (Deren)
9. La souriante Madame Beudet (Dulac)
10. Brytningstider (Sagan)
10. Äpplet (Makhmalbaf)

Vilka filmer har vi glömt?

Den tionde utgåvan av Film art, obligatorisk läsning på världens samtliga filmvetenskapliga grundkurser, är redo för tryckpressarna. I ett samarbete med Criterion kommer Bordwell och Thompson att producera ett tjugotal pedagogiska videor utifrån boken –  klippet som behandlar den elliptiska klippningen i Agnès Vardas Vagabond finns redan nu på Youtube.

Fint Shining-krimkrams samlat på sajten The overlook hotel.

Nytt nummer ute av Senses of cinema. Inklusive intervju med forne Cahiers du Cinéma-redaktören Jean-Louis Comolli, text om Hollywoods respons till filmens död och analys av romantik från Lubitsch till Meyers.

Brooks Barnes förklarar arbetet bakom pr-undret Hunger games.

Nu pågår Tempo dokumentärfestival för fullt, med mängder av intressanta filmer på programmet, bland annat Mila Turajlics Cinema Komunisto och Ester Martin Bergsmarks Pojktanten. Men det finns också dokumentärfilm som egentligen mer påminner om ett slags videojournalistik – filmer vars enda ändamål är att skapa uppmärksamhet kring någon oftast tvivelsutan angelägen fråga. Det får dock inte sällan ödesdigra konsekvenser för den konstnärliga höjden på resultatet.

Nätfenomenet Kony 2012 har lyckats bättre än de flesta med att väcka opinion genom en 30 minuter lång video om den ugandiske krigsherren. Men vad händer om man utsätter den för filmkritik? Guardians Peter Bradshaw har gjort ett försök.